sturegrundberg

Nu har vi klivit över tröskeln till ett nytt decennium. Hur känns det? Ja skillnaden är väl inte så stor, man blir ett år äldre om allt fungerar, och som det känns nu så borde man få gå över tröskeln till ännu ett nytt år. Det känns också bra att jag har fått tillbaka min bloggsida, som jag tappade bort vid nyår, men blogg.se hjälpte mig att hitta igen den, också tack vare Wictoria. Vi har mycket att se fram emot under detta år. Hur mycket snö kommer att falla innan våren sätter in en motatack, kylan är i detta nu minus trettioen grader, och så har det varit under några dagar, myggfritt. Men höjpunkten under året blir ju valet den 19 september. Nu har vi fått alldeles nog av alliansen. Pensionärer, sjuka och arbetslösa ska bära kostnaden för skattesänkningarna, som de får de som redan har sitt på det torra. Vi har en regering, som trots massiva protester från pensionärsorganisationerna med tusentals namnunderskrifter, så lyssnar inte makthavarna. För min del är det ett inkomstbortfall på mellan 12 och 13 tusen kronor på årsbasis, som regeringsalliansen åstadkommit. Visst kan man se frm mot ett regeringsskifte.  Vi får ett segrerat samhälle med deras politik, klyftan mellan fattiga och rika bara växer. Vad en rödgrön regering kan åstadkomma vet vi inte än, men de lovar ett rättvisare samhälle, blir det så, är vi på rätt väg. Däremot tycker jag att den tilltänkta statsministern, Mona Sahlin inte inger så stort förtroende, men hon kanske avvaktar tiden till närmare valet innan hon börjar agera.
Det känns redan som att våren är på väg. Vi går mot ljuset, de mörka och kulna månaderna november och december känns redan långt borta, men tiden går fort, så helt plötsligt är vi tillbaka på ruta ett.
Nu har också nedräkningen för Vinter OS börjat, det brukar alltid vara sevärda sändningar, bara synd att det blir sena kvällar och nattuppsittning, men det går ju alltid att ha sovmorgon.
Vi hörs igen
Sture Grundberg