Mobbing 09-11-13

Jag har med intresse följt mobbingfallet på en skola i södra länsdelemn. En elev som mobbats under hela sin skolgång, men som nu anmält detta till DO för utredning. Rektorn för skolan har uttryckt sin förtvivlan över det inträffat, som visste om att det pågick, men gjorde ingenting. Pojken är nu tjugo år, och har tidigare polisanmält händelserna, men utredningen har lagts ned. Varför är jag intresserad av ett enskilt mobbingfall. Jo därför att bli mobbad är det mest djävulska plågoris en människa kan utsättas för. I mitt fall skedde mobbingen under de tre sista åren på min arbetsplats, där chefen var den mest pådrivande. Alla visste om det, men ingen gör någonting. Ingen har modet att ställa sig upp och försvara den mobbade med risk för att bli utfryst. För min del började det med att jag hade synpunkter på  entreprenörens sätt att passa  sina arbetstider. Som arbetsledare tyckte jag mig ha den rätten, men entreprenören och min chef var av annan uppfattning. Tiden som följde efter denna händelse är  som ett enda svart bråddjup. Chefen tyckte väl det var för lindrigt straff att ge mig sparken, jag hade bara ett par år till pensioneringen, så därför började han mobba mig i stället. Jag kan och vill inte gå in på alla detaljer, men när vi hade revisionsförhandlingar om den lokala penningpotten, var jag inte medtagen på lönelistan. Han kunde gå runt till varenda anställd på våran kontorsavdelning och hälsa godmorgon, när han passerade min dörr vände han på huvudet så han slapp se mig. Man kan ju ställa frågan, vad är det för krafter som styr människor med så ont sinnelag. Att skolbarn blir mobbade av sina skolkamrater kan man förstå på bättre sätt, de förstår inte konskvenserna av vad de håller på med, men gamla människor. Det värsta är att det finns inget att ta tag i. Det känns genant att klaga, jag hade flera samtal med kommunalrådet, ingenting hände (för feg). Däremot fick jag en läkare som hjälpte mig över den svåraste tiden. En underbar hustru som stöttade, samt rädslan att inte få se mina barn växa upp och se deras utveckling. Dessa tre faktorer gör att jag sexton år efter denna mörka tid kan skriva ned dessa rader. Skolgrabben som mobbats under hela sin skoltid, kommer att klara sig, men han kommer att ha mardrömmar under många år framöver. Detta är vad mobbarna kan åstadkomma, att plåga folk.
Sture Grundberg    

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0