sturegrundberg

Jag har i hela mitt vuxna liv varit intresserad av samhällsfrågor. Tidigt i livet såg man  orättvisorna, hur fattigdomen utnyttjades av de som trodde sig ha makten, de auktionerade ut arbeten till lägstbjudande för att de skulle få det så bra som möjligt. Jag minns hur förnedradande det kunde kännas att stå med mössan i hand på en skogstjänstemans  kontor och be om ett dagsverke. Timlönen bestämdes på kontoret, och glad i hågen for man till arbetsplatsen, det blev ändå nån krona. Vi var vana med spartanska förhållanden, för tack vare självhushållet så fanns det alltid mat, jag har aldrig lagt mig hungrig,  det kan man ju tacka idoga föräldrar för. En tröst i bedrövelsen var ju att alla var i samma båt, slita för brödfödan var det som gällde, samt  visa för arbetsgivare att man kunde vara en i laget. Än i dag ser man hur orättvisorna breder ut sig i samhället, det sker på ett mer sostifikerat sätt, så det syns kanske mindre tydligt. Ett tydligt exempel, varför ska sjuka, arbetslösa och pensionärer betala mer i skatt än de som förvärsarbetar. Jag skriver insändare emellanåt som jag lämnar in till länets tidningar. Jag skrev en insändare om Maud Olofsson helomvändning i  kärnkraftsfrågan, bygga ut eller avveckla. Centerpartiet som hela tiden varit stor motståndare till denna energikälla, fick nu klart att kärnkraften inte ska avvecklas inom de närmaste hundra åren. Jag skrev också om när vi i Malå hade debatten om slutförvaret av avfallet, där jag nämnde hur centern  protesterade, allt skulle förstöras om Malå skulle bli avfallsplats för utbränt kärnbränsle, och här är jag skyldig Eivor Jonsson (c) Adak en ursäkt: Eivor deltog på den sida som såg möjligheterna till många arbetstillfällen, och då är det fel att dra alla över en kam, hoppas du tar emot ursäkten Eivor