sturegrundberg

I går kväll utförde Islamiska staten (IS) ett terrordåd på ett par allmänna lokaler i Paris, som kräve minst etthundrafyrtio manniskors liv, dessutom ett par hundra skadade , en del mycket allvarligt. Terrorismen kryper allt närmare vårt eget land, allt för att skapa rädsla och panik, för att på så sätt få än större handlingsutrymmen för sina terrordåd. IS är ständigt på jakt efter nya rekryter att skola in i sin a organisationer, bland annat har ett par hundra ungdomar rekryterats från Sverige. Jag trodde att ungdomar i Sverige i dag var bättre skolade, och visste bättre om vad som sker, och hur det sker, ute i världen. Men det verkar vara lätt att indoktrinera vilsna och arbetslösa ungdomar, inte bara pojkar utan även flickor lockas till dessa avskyvärda handlingar. Organisationen IS som egentligen inte syns, men slår till, när som helst, och var som helst utan färegående varningar. Helt plötsligt står de där med automatvapen, som i Paris, inne i lokaler med mycket folk, och dödar ursinningslöst oskyldiga människor. IS har ett nätverk spritt över halva jordklotet, enbart för att döda och skrämma till underkastelse för deras religion, och ingen verkar kunna stoppa deras framfart.Vi kanske ändå ser ett ljus i tnnelmörkret, Putin har också fördömt handlingen, och har lovat att ta i med hårdhanskarna, vi får se vad det leder till. Det finns bara ett sätt att få stopp på IS, utrotningsmetoden, som aids och andra smittosamma sjukdomar.

Den 10 novembeer och snöfritt, något som jag aldrig upplevt i mitt åttosjuåriga liv. Vad är det som händer utanför vår möjlighet att påverka. Har vi en klimatförändring på väg mot en förintelse av denna planet. håller vi på att begå ett kollektivt självmord. Isarna håller på att smälta bort på polerna, vattenstånden kommer att siga i haven med påföljd att låglänta länder runt om på klotet kommer under vatten, och vad kan göras. Klimatkonferensen som ska hållas  i Paris inom kort, där besluten ska tas om jordens framtid, kommer att vara begränsade eftrsom det råder stor oenighet om tillvägångssättet.att få ned koloxsidutsläppen. Inte för att jag saknar snön, men som situationen ser ut idag tyder allt på att det sker förändringar i naturen. I fjol hade jag kört snöslungan redan ett par gånger, men jag har tagit fram den för alla eventualiteter.

Wictoria, vårt barnbarn har i dag opererats för en kronisk tarmsjukdom, det är bara att hoppas på att hennes liv kommer att förändras till det bättre, hon har haft det väldigt jobbigt under flera år, så nu hoppas vi på en riktigt stor och varaktig förbättring, vi ser tiden an med tillförsikt

 

Jag bytte dator för ett drygt år sedan, och mitt bloggande försvann, liksom hur jag skulle hitta tillbaka. Men det finns ju de som kan det här med datorer, så helt plötsligt visar det sig att Didrik hade läst mina tidigare bloggar, så han återställde allt til denna maskin. Det är roligt se på när ungarna visar sina kunskaper, man blir nästan avundsjuk, men all kunskap har ju sin tid. När jag var i mina barnbarns ålder fanns inte ordet dator på menyn, däremot yxa och såg, och att bo i kalla och dragiga timmerkojor, vilket ibland hade sin tjusning. I dag har det firats Fars dag, med allt vad det innebär, inte särskilt mycket för min del, jag är bortskämd, men däremot för min kära hustru. Nenne och Claes har varit här liksom Lars med familj, Mats och Margaretha kunde inte komma. Nu börjar det vara spännande att se hur snart vi har snöstormarna inpå knuten, ovanligt att vi har barmark snart i mitten på november, har aldrig upplevt detta. Snön kommer, det är säkert. Till dess är det bara att säga, på återseende.

Sture Grundberg